Mina käraste små

Mitt iPhonefotograferande och mobilbloggande är lika intensivt som tidigare, (klicka här för att komma till min mobilblogg) även om det inte händer mycket i denna blogg. Men det händer att jag tar fram systemkameran emellanåt och jag tycker att det var på tiden att det kom en uppdatering här också, så här kommer ett par bilder på mina käraste små skatter.

Ville har ju hunnit bli 3,5 månad nu och bilderna på honom tog jag på tremånadersdagen för ett par veckor sen. En liten kille som blir allt gladare och skrikperioderna har minskat rejält. Han äter på sina händer, greppar efter leksaker och fingrar febrilt på snuttefilten när han ska sova. Han snackar och ler en massa, speciellt på skötbordet och tycker det är kul när storasyrran leker och skojar. Och idag skrattade han när han fick "flyga" mot pappa och syrran :)



Sötaste Elliebellie är två år och tre månader nu, men det känns som hon är ett år äldre. Hon pratar som en borstbindare, berättar om allt som händer och man kan ha riktiga konversationer med henne. Hennes ordförråd är enormt med tanke på hur liten hon är och ibland häpnar man när man hör vilka meningar och uttryck som kommer ur hennes mun. Hon kan alla färger sen långt tillbaka, känner igen siffrorna, kan räkna lite grand och verkar ha ett hästminne, för nästan allt vi sagt kommer hon ihåg och kan återberätta och hon reflekterar och funderar över allt som händer.

Jag har ju inget att jämföra med, men hon känns som en väldigt klok liten tjej, och det är lätt hänt att man förväntar sig mer av henne på grund av att hon pratar så mycket bättre än många jämnåriga. Det tycker jag mig märka även på dagis. Men hon är trots allt bara en liten tvååring som nyss blivit storasyster, och då är inte livet alltid så lätt, även om man har förmågan att uttrycka sig i ord.