Det har redan gått drygt två veckor sen vi kom hem från vår härliga resa till Madeira och sen dess har det inte varit mycket färg här i bloggen. Det har varit snö och grått och jag längtar tillbaka till den gröna sköna ön med all färg!
För att pigga upp bloggen lite kommer här en bild från Madeira. Vi hade varit på en tur bland bergen runt Paul da Serra och körde sen neråt mot kusten igen och gjorde ett litet stopp för att beundra utsikten och så här vackert var det där! Det hade varit härligt att få vara en av skärmflygarna som hänger där uppe i luften och få känna sig fri som en fågel...
>> Se alla reseinlägg från Madeira
Det var en mycket grå dag och något soljus orkade inte titta fram bakom molnen. Det kändes inte ens som att det nånsin blev riktigt ljust idag.
Men trots bristen på riktigt dagsljus var jag ju tvungen att gå en promenad ner till ån här hemma hos mamma i Hälsingland och ta några bilder. Varför? Jo, för att den 28 december har jag i fyra år i rad bloggat bilder från just detta ställe, de första gångerna av en ren slump men på slutet med en tanke, och det hade varit trist att inte kunna fylla sviten med ett femårsjubileum idag :)
Fotoinspirationen var inte särskilt hög och jag lyckades ta biler som blev grå, platta och trista. Så något var jag tvungen att göra och det blev till slut ett vintage-filter i Photoshop. Då blev det i alla fall en svagt brun toning i bilderna istället för det grågrågrå.
Lite lite rött kom med här.
Det är juldagseftermiddag, brasan sprakar i kaminen här på landet och det är alldeles tyst och stilla i stugan - sambo, dotter och katt sover middag. Endast Helena är vaken... och äter ostkrokar och bloggar.
Vi har det så skönt i vår stuga, vintervattnet funkar som det ska, braskaminen värmer upp hela stugan och igår på julaftons kvällen kunde vi till och med premiärsitta på vår nybyggda inglasade veranda. Trots kylan utanför glasdörrarna. Min käre sambo var mäkta nöjd!
Julafton firade vi i vårt lilla hus, med Mattias föräldrar och syster med familj. Och Ellie stiftade bekantskap med jultomten för första gången! (Förra året var hon för liten för att förstå det här med tomte och julklappar.) Hon var väldigt förväntansfull och sov inte en blund på hela dagen igår, utan höll sig vaken ända till sen kväll - på ett glittrande humör hela tiden.
Det har varit intensiva dagar sen vi kom hem från Madeira. Massor på jobbet, massor att fixa inför jul, så kvällarna blir sena. Julen ska firas på landet, i vår stuga som vi köpte i höstas. Mysigt!
Bakom mina solglasögon gömmer sig Ellie, som lånade dem en stund på Madeira i förra veckan. Idag skulle hon kanske också behövt dem, men inte som skydd för solen utan mer som snöskydd, för snön har vräkt ner här idag.
It's my little daughter who hides behind my sunglasses. Photo taken on our vacation in Madeira.
Ikväll åkte vi iväg och inhandlade en julgran och Ellie tyckte det var mäkta spännande att ta hem den och klä den! Vi kommer inte vara hemma mycket i jul, därför fick den komma in lite i förtid för att vi ska hinna njuta av den stämning en julgran ger.
Och precis när jag skulle göra det här inlägget rasar granen med ett brak! Jag vet inte om jag ska ta det som ett tecken på att det är ett onödigt inlägg att lägga upp eller om det bara berodde på att vi har en alldeles för liten julgransfot =)
HEMMA IGEN.
Nu sitter jag i Stockholm, eller rättare sagt ligger i soffan, och bläddrar mig genom bilderna från resan till Madeira och mitt direktbloggande för Solresors räkning är tyvärr över. Men jag har en del kvar än att visa och berätta om, så fler Madeira-inlägg kommer allt eftersom här. Det lovar jag :)
Resan hem till Sverige igår gick bra, men vi hade en lång resdag - det tog nästan tolv timmar från dörr till dörr och vi var riktigt trötta när vi slutligen var hemma i lägenheten sent igår kväll. När vi klev ut genom dörrarna på Arlanda möttes vi av riktigt vinter med kyla och snö, burr! Så nu längtar jag redan tillbaka, inte minst till den botaniska trädgården i Funchal och den lummigt varma grönskan...
Det var på vår fjärde dag på resan som vi tog en tur till Jardim Botânico i Funchal. Det ligger högt upp med en fantastisk utsikt över staden!
Solen kom fram lagom till vi kom dit och vi hade en skön stund där. Jag hade gärna gått omkring länge och tittat och fotograferat, men med en liten tjej på drygt 1,5 år som inte ville sitta i vagnen så blir det inte så mycket av att strosa runt i lugn och ro :)
Och med skumpig kullersten var det inte riktigt som gjort för att gå runt med barnvagn. Backarna var heller inte att leka med... Hur lätt tror ni Mattias tyckte det var att forsla barnvagnen uppför den här backen? Han fick kämpa kan jag lova. Själv gick jag bredvid och fnissade och fotade - och spanade in hans rumpa =)
Men till slut hade både vi och barnvagn tagit oss uppför backen och då var det skönt att stå och njuta en stund i solen.
Långt där borta i horisonten möts hav och himmel.
Och resebloggerskan herself ställde också upp på bild i trädgården, fint tagna av min käre sambo. Jag brukar ju inte vara med själv så särskilt ofta i bloggen, så håll tillgodo här :)
Det kan nog komma ett till inlägg från botaniska trädgården vad det lider, för det fanns ju en del att fotografera där... Men nu är det tack och god natt för den här gången!
Dag 7.
Så har vår sista dag på Madeira nästan nått sitt slut, så tråkigt! Veckan har gått alldeles för fort, för jag känner att jag inte är riktigt klar än med ön och hade behövt några dagar till. Första halvan av resan blev ju lite tokig i och med att Ellie hade så hög feber och var sjuk och dessutom var ju vädret rätt ostadigt, så vi gjorde inte så mycket då.
Sista halvan av resan har däremot varit toppen! Vi har hunnit med att se mycket och njuta av all vacker natur här och vädret har varit riktigt härligt! Det har känts enormt skönt att kunna gå i kjol och känna solen värma mot kinderna och jag längtar inte tillbaka till vintriga Sverige ett endaste dugg. Men åter till dagens äventyr. Förmiddagen spenderades ute i solen i trädgården på hotellområdet, men det här inlägget handlar om eftermiddagen.
Idag kom vi ju iväg på en levadavandring till slut och fick en fin eftermiddagstur på Levada da Serra med startpunkt i Camacha. Ellie fick åka i bärstolen och var hur duktig som helst och satt nöjd nästan hela turen. På den högra bilden syns levadan tydligt, den lilla vattenkanalen.
Det var en väldigt lummig tur som mestadels gick genom skogen, men på ett par ställen fick vi följa levadan genom små byar också.
Ellie gick själv också en bit. I flera meter säkert. Men hon ville hellre gå åt fel håll så efter en stund fick hon hoppa ner i bärstolen igen. Turens höjdpunkt för henne var nog fikapausen. Hon har blivit väldigt inne på att vi ska fika och tjatade från start om att vi skulle äta fika, så på tillbakavägen blev det en frukt- och vällingpaus.
Här samlar hon gamla kvistar, kan vara bra att ha.
Det fanns inte så mycket blommande blommor utefter turen, det mesta var utblommat och det kändes lite höstigt, men ett par blommor hittade jag att fotografera. Och katter och hundar kryllade det av när vi gick i närheten av byarna, bland annat den här sovande kissen som jag inte kunde låta bli att ta kort på.
Vi gick ingen lång tur med tanke på att Mattias bar Ellie på ryggen och jag har lite gravidkrämpor, men det blev ändå en mysig liten vandring. Fast Mattias hade kunnat slippa bära Ellie, för där vi gick var stigen så bred hela tiden att vi hade kunnat köra barnvagnen istället. Men det visste vi ju inte innan :)
Nu ska vi packa det sista så att vi är redo för avfärd i morgon förmiddag. Men jag kommer att blogga fler inlägg från resan när jag kommit hem - jag har ju vår tur till botaniska trädgården helt orapporterad och det kommer också bilder från hotellområdet och sånt. Och så får det bli en liten sammanfattning av hela semestern.
Alla inlägg från resan samlas i den här kategorin på bloggen Resa: Madeira 2010.
På återhörande i Sverige!
DAG 6, eftermiddag del 2, plus kväll.
Nu har det visserligen hunnit bli dag sju när jag skriver det här, men här kommer i alla fall andra delen med bilder från vår eftermiddag igår. Vi började ju vår färd neråt igen från bergen, efter vår inställda levadavandring och det blev några utsiktsstopp till på väg ner.
Som ni ser är vi fortfarande högt ovan havet och det var en häftig vy ut över det dramatiska landskapet. Det är så otroligt grönt och vackert här på Madeira!
Ellie och Mattias sitter och tittar ut över havet och på några av alla skärmflygare som höll till där. Några kom riktigt nära ibland och svepte över oss bara några meter upp som det kändes, fast i verkligheten var det nog mer än bara några meter.
Lite pappabus behöver man ibland för att bryta av mot allt vyskådande.
Ett sista stopp tog vi här för att "äta fika", som Ellie sa, innan vi åkte tillbaka till Eden Mar igen och vår stora härliga terass :)
Innan middagen sen hann vi med ett dopp i en av de varma poolerna på hotellet igen, och jag gjorde ett försök att fånga Ellie på bild i en stilla sekund. Någon sådan sekund existerade dock inte under badstunden, det var full fart hela tiden som ni ser :)
Sen blev det middag och en sista bild på lilla fröken när vi var på väg tillbaka, innan det var dags att sova för natten.
Men nu när jag skriver det här är det ju faktiskt morgon igen och vi ska gå ner och hugga in på den stora frukostbuffén. Solen strålar för övrigt och det är varmt och skönt! Hoppas vår sista dag här på Madeira blir en härlig dag!
DAG 6. Eftermiddag, del 1.
Vi skulle ju åka och vandra utmed en levada. Så var tanken. Och vi satte oss i bilen och började åka österut mot Rabaçal, som vi blivit tipsade om. Det såg ganska långt ut på kartan, men på Madeira finns inga verkliga avstånd, det är ju en liten ö. Och en stund och ett antal vägtunnlar senare kom vi ut i vad vi trodde var Encumeada. Där var vi dock inte, för det hade vi redan passerat och var nu i Rosário. Vi bestämde oss för att ta kringelkrokvägen tillbaka och det var ett bra val!
Tack vare den lilla felkörningen fick vi nämligen åka längs en fantastiskt vacker väg uppåt uppåt i bergen och vi gjorde fler än ett stopp efter vägen för att beundra utsikten. Här är vid första stoppet, och långt bort där bakom mig möts himmel och hav.
Miradouro betyder utsiktsplats, det har vi förstått vid det här laget och jag ropar Sväng av! till Mattias så snart jag ser en sån skylt. Jag vill ju inte missa en fotomöjlighet :)
Vi kom till Encumeada efter ett tag och där skulle vi åka vidare mot Paul da Serra och Rabaçal, men så stod det plötsligt en bom i vägen med en förbudsskylt på. Hmm... innebär det att vägen är avstängd eller inte? En snabb konsultation i den lilla souvenirshoppen gav oss följande besked:
- Nädå, idag är det fint väder så det är bara att köra förbi!
Jaha, så då ignorerade vi helt enkelt skylten och körde runt den. Jag tyckte det kändes lite osäkert till en början, för vi var högt upp i bergen och det var en smal slingrig väg och det forsade vatten från bergväggarna och lite stenar låg här och var på vägen. Men det gick ju bra och vi kom helskinnade vidare.
Vi körde högre och högre upp och till slut var vi uppe bland molnen, riktigt läckert!
Ellie hade sovit sig genom bilfärden hittills men vaknade till och fick följa med ut och titta på de häftiga vyerna genom molnen. Nyvaken och trött var hon dock inte så överdrivet intresserad och kröp hellre intill pappa under filten. Här uppe var det nämligen betydligt kallare än nere i dalarna.
För att göra en lång historia kort, så körde vi vidare mot Rabaçal som vi trodde vi kunde åka bil till. Men efter att ha kommit så nära det gick med bil och insett att här var det bara 9 grader och tjock dimma som gjorde att man inte såg många meter framför sig, kände vi att vi nog hoppade just den här levadavandringen. Vi hade sett framför oss en vandring i grönskande natur, med bra sikt :), och bestämde oss för att köra neråt igen och kanske hitta nåt bättre ställe att gå på.
På kartan såg vi en väg som såg bra ut, men när vi skulle svänga av ser vi den lilla kullerstensvägen som syns till vänster på bilden här ovanför, och bestämde oss kvickt för att det där inte var en väg vi skulle ta och vände bilen igen. Någon levadavandring blev det slutligen inte, men vi fick njuta av flera vackra vyer igen på väg ner mot havet, fast de bilderna kommer i ett eget inlägg. Och trots bristen på levador för oss hade vi en jättemysig utflykt idag!
Ni vet kanske inte vad en levada är förresten? Jo, det är ett bevattningssystem av små handgjorda kanaler gjorda för att forsla vatten från bergen till andra delar av ön och är man på Madeira bör man ha vandrat utmed en levada har jag förstått :) Så nu får vi satsa på en sån vandring vår sista dag istället, i morgon.
.jpg)
.jpg)
Klicka på bilderna för att läsa mer.
