Jag tycker det är dags för katten Astrid att få lite utrymme här i bloggen. Min kattbebis, som just nu sitter framför mig och vill gosa, vilket hon helst gör precis hela tiden. Men även om hon själv tror det, så är hon inte särskilt mycket bebis längre. Vi är ju inne på vårt tionde år tillsammans nu Astrid och jag. Lite jobbigt tycker hon nog att det varit att vara tvungen att dela på mattes uppmärksamhet med lilla Ellie, men det har ändå gått så mycket bättre än jag vågat hoppas. Ellie älskar Astrid och kärleken är i alla fall lite besvarad. Ibland.
Bilden tog jag häromdagen med mitt 50mm objektiv, när Astrid låg på Ellies skötbord och spanade.
3 kommentarer:
Ja det var väl på tiden att Astrid fick vara med, igen :o) Hon är så vacker.
Kram
Tycker jag också! Och jag håller med Nilla.Astrid är vacker!Bilden var så fin, så fin.Här snöar det igen.Men bara 3-grader i dag.Hurra!
Totalt underbar bild! Corn. Rex katter får mitt hjärta att klappa lite xtra! Coolaste katten!
Jag är pälsdjursallergiker, och fick "låna" en ett litet tag. Rykten gick att att man som allergiker kune ha en sådan, men det gick inte. Till vår stora sorg!
Men jag ju titta på Astrid ibland!
Skicka en kommentar