På väg uppåt i jakten på en levada

DAG 6. Eftermiddag, del 1.
Vi skulle ju åka och vandra utmed en levada. Så var tanken. Och vi satte oss i bilen och började åka österut mot Rabaçal, som vi blivit tipsade om. Det såg ganska långt ut på kartan, men på Madeira finns inga verkliga avstånd, det är ju en liten ö. Och en stund och ett antal vägtunnlar senare kom vi ut i vad vi trodde var Encumeada. Där var vi dock inte, för det hade vi redan passerat och var nu i Rosário. Vi bestämde oss för att ta kringelkrokvägen tillbaka och det var ett bra val!

Tack vare den lilla felkörningen fick vi nämligen åka längs en fantastiskt vacker väg uppåt uppåt i bergen och vi gjorde fler än ett stopp efter vägen för att beundra utsikten. Här är vid första stoppet, och långt bort där bakom mig möts himmel och hav.

Miradouro betyder utsiktsplats, det har vi förstått vid det här laget och jag ropar Sväng av! till Mattias så snart jag ser en sån skylt. Jag vill ju inte missa en fotomöjlighet :)

Vi kom till Encumeada efter ett tag och där skulle vi åka vidare mot Paul da Serra och Rabaçal, men så stod det plötsligt en bom i vägen med en förbudsskylt på. Hmm... innebär det att vägen är avstängd eller inte? En snabb konsultation i den lilla souvenirshoppen gav oss följande besked:
- Nädå, idag är det fint väder så det är bara att köra förbi!
Jaha, så då ignorerade vi helt enkelt skylten och körde runt den. Jag tyckte det kändes lite osäkert till en början, för vi var högt upp i bergen och det var en smal slingrig väg och det forsade vatten från bergväggarna och lite stenar låg här och var på vägen. Men det gick ju bra och vi kom helskinnade vidare.

Vi körde högre och högre upp och till slut var vi uppe bland molnen, riktigt läckert!

Ellie hade sovit sig genom bilfärden hittills men vaknade till och fick följa med ut och titta på de häftiga vyerna genom molnen. Nyvaken och trött var hon dock inte så överdrivet intresserad och kröp hellre intill pappa under filten. Här uppe var det nämligen betydligt kallare än nere i dalarna.

För att göra en lång historia kort, så körde vi vidare mot Rabaçal som vi trodde vi kunde åka bil till. Men efter att ha kommit så nära det gick med bil och insett att här var det bara 9 grader och tjock dimma som gjorde att man inte såg många meter framför sig, kände vi att vi nog hoppade just den här levadavandringen. Vi hade sett framför oss en vandring i grönskande natur, med bra sikt :), och bestämde oss för att köra neråt igen och kanske hitta nåt bättre ställe att gå på.

På kartan såg vi en väg som såg bra ut, men när vi skulle svänga av ser vi den lilla kullerstensvägen som syns till vänster på bilden här ovanför, och bestämde oss kvickt för att det där inte var en väg vi skulle ta och vände bilen igen. Någon levadavandring blev det slutligen inte, men vi fick njuta av flera vackra vyer igen på väg ner mot havet, fast de bilderna kommer i ett eget inlägg. Och trots bristen på levador för oss hade vi en jättemysig utflykt idag!

Ni vet kanske inte vad en levada är förresten? Jo, det är ett bevattningssystem av små handgjorda kanaler gjorda för att forsla vatten från bergen till andra delar av ön och är man på Madeira bör man ha vandrat utmed en levada har jag förstått :) Så nu får vi satsa på en sån vandring vår sista dag istället, i morgon.